johns antikvariat

Turkiet är motsättningarnas och motsatsernas land, det blir allt tydligare för mig. Elif Shafak lägger några pusselbitar till i denna artikel från New York Times publicerad i förra veckan. De turkiska utgivarna av verk av William S Burroughs och Chuck Pahlaniuk stäms för pornografibrott. Agnar Mykle, DH Lawrence, Hubert Selby stämde vi i väst på femtio och sextiotalet. Så där ligger Turkiet femtio år efter. På andra områden ligger de före.

Denna helg fylls tidningarna av sommarboksläsning. Sydsvenskan, DN, The Guardian. I den sistnämnda tidningen berättar författare om läsminnen. Sarah Waters och Will Self minns båda när de läste The Magus av John Fowles för första gången. Waters var på sin första vuxensemester (som hon kallar det) i Dubrovnik 1987:

…at 21, I was just about the perfect age for it, for it’s a book about the awful arrogance, but also the wonderful susceptibility, of youth. Rereading the novel recently, I was struck by its essential daftness, as well as by the deep dubiousness of its sexual politics. But I was still gripped and impressed: Fowles is a fabulous storyteller, and The Magus is brilliantly twisty and tricksy, with some really uncanny moments. It’s one of the few novels I’ve read that has made me gasp in surprise. I’d still recommend it as a fascinating read, for a holiday or for any time.

Will Self var 18 när han åkte buss från London till Lissabon:

When I was 18 I took a bus to Lisbon – you used to do that back in the day. Magic Bus from a dusty parking lot next to Gloucester Road tube – I think it cost £25. I had an army surplus kitbag, some hash stashed inside a toothpaste tube – you picked apart the end of the tube with plyers, shoved in the dope, then rolled it up as if it was half used – and John Fowles’s The Magus. It was – if I remember rightly – one of those books with huge narrative pulsion, and I couldn’t stop reading. I read to the Channel, I read on the ferry, I read south on the autoroute, I read through the Pyrenees, I read through Spain. I arrived in Lisbon and read all night in a fleapit hotel. I entrained for the south and read on the train. I arrived at the Algarve and walked along a cliff, reading. I got the toothpaste tube out, unrolled it, got out the hash, skinned up, lit up, and finished the book on a high that then plummeted.

Även jag läste The Magus på sommaren och jag var bara marginellt äldre än Sarah och Will när jag gjorde det. Det var 1990 och jag bodde i Göteborg och sommarjobbade på Hjälpmedelscentrum. Jag tog morgonens första vagn från Tynnered in till stan och läste min bok hela vägen. Det är verkligen en compulsive read. Det är en bok att uppslukas av och det är ofta bara på sommaren man har tid med sådant, att läsa, läsa, läsa. Jag önskar att jag hade en läsesommar. Då skulle jag ge mig på Pynchons Against the Day, som jag haft stående sedan den var ny, men det blir inte i år heller. Torget hägrar. Jag är glad om jag hinner läsa så mycket som DN:s kultursidor.

Här är fler läsupplevelseminnen från intressanta författare i The Guardian.