Vad jag vet om transcendental meditation är inte mycket. Då har jag ändå läst två böcker i ämnet. Den ena tyckte jag mycket om. Det var David Lynchs bok Catching the big fish, meditation, consciousness, and creativity. David Lynch måste vara ganska trött på frågan ”Var får du dina idéer ifrån?” men den här boken ger en sorts svar på frågan. Sedan 1973 är han en hängiven anhängare till tm och han mediterar två gånger om dagen. I boken beskriver han mycket klart känslan i att meditera men den ger ingen bruksanvisning. Det är en inspirationsbok, mer än något annat. Lynch skriver också en hel del om sina filmer och ibland svarar han också på den nyss ställda, tråkiga frågan var han får sina idéer ifrån. Boken är mer intressant för den filmintresserade än den som vill lära sig om tm. Jag tycker att jag fick bättre inblick i Lynchs filmvärld genom den här tunna boken (180 extremt luftiga sidor) än jag fick av Lynch on Lynch, en intervjubok av standardsnitt på 300 (normalsatta) sidor. För den som trodde motsatsen så bevisar Catching the big fish att David Lynch kan vara extremt tydlig och klar när han vill vara det. Här finns inga som helst tvetydigheter.
Den andra boken i ämnet som jag läste, råkade jag ha på antikvariatet. TM is for kids too! heter den och är skriven på sjuttiotalet av en fjortonårig TM-instruktör. Kanske blev jag lite klokare av den, men den var inte tillnärmelsevis lika inspirerande som Lynchs bok.
På mitt skrivbord ligger Vetenskapen om varandets och livets konst, 300 tättskrivna sidor av Maharishi Mahesh Yogi. Den kommer jag aldrig att läsa.
På tal om David Lynch så har Isabella Rossellini gjort en serie kortfilmer för Sundance Channel med det kittlande namnet Green Porno. Rosselini gestaltar olika insekter och visar hur de förökar sig. Ganska udda.
Kommentera