Det här är den sjätte boken av Yoko Ogawa som publiceras på engelska. Tre av dessa böcker har handlat om minnet och dess funktioner. I The Housekeeper and the Professor (En annorlunda vänskap på svenska) möter vi en matematiklärare som på grund av en olycka inte har något närminne. Hans tid har stannat 1975 oh han minns bara åttio minuter tillbaka på dagen. The Memory Police (De glömda minnenas ö) skildrar ett samhälle där minnespolisen förbjuder saker och företeelser varpå befolkningen snabbt glömmer att dessa saker någonsin existerat. I år kom Mina’s Matchbox, som utspelar sig 1972. En tolvårig flicka som heter Tomoko tvingas bo ett år hos sin moster och hennes familj, när mamman ska studera i Tokyo. Pappan är död. Mostern är gift med direktören till ett läskedrycksföretag och familjen är förmögen. Tomoko har en ett år yngre kusin, det är hon som är Mina i bokens titel. Minnena av vad Tomoko upplever under detta år kommer att stanna hos henne resten av hennes liv. Hennes flytt kommer också att påverka hennes nya familj på oväntade sätt.
Tomoko anpassar sig till sin nya, tillfälliga familj och hon blir väl mottagen. Hon och Mina blir snabbt som systrar. Några saker är svåra att hantera, dock. Mina är lite klen och får ibland astmatiska anfall som gör att hon måste ligga på sjukhus i perioder. Egendomen familjen bor på har en gång hyst ett privat zoo. Men nästan alla djuren har dött eller skickats vidare. Kvar fins bara en miniflodhäst. Det var ju lite lustigt att Moo Deng, miniflodhästen i Sydkorea blev viral ungefär samtidigt som jag läste boken. Eftersom Mina är svag så orkar hon inte gå till skolan, fast den ligger ganska nära. Därför rider hon på miniflodhästen till skolan varje dag. Minas farmor bor med familjen. Hon är från Tyskland, lämnade landet innan Hitler kom till makten. Hennes son, Minas pappa, styr över huset med charm och karisma. Problemet är bara att han sällan är hemma. Det kan gå flera veckor utan att han syns till. Var är han?
Det är en helt trovärdig berättelse under läsning, men när jag beskriver detaljerna här och tänker på andra saker som händer, så känns boken mer som en saga. Titelns ”matchbox” syftar på en samling tändsticksaskar Mina gömmer under sängen. Alla är olika, och inspirerad av bilden på framsidan av asken har Mina skrivit en kort berättelse inuti asken. Om bilden föreställer en lysande ängel så har hon skrivit en berättelse om en ängel, och så vidare. Flera av dessa berättelser återges, ungefär som författarkaraktärens roman i The Memory Police får utrymme i den boken.
Vad som huvudsakligen driver berättelsen framåt är Tomokos undran över vart Minas pappa tar vägen och hennes försök att ta reda på svaret på den frågan.
Tonen är den liknande som i The Professor and the Housekeeper, men i övrigt är denna bok en egen pärla i Yoko Ogawas universum. Jag är glad att jag blir överraskad varje gång jag läser något hon har skrivit. Hur många författare kan man säga det om?
johns antikvariat 
Lämna en kommentar