Tänk att två legendarer läste dikter i Malmö på samma dag och samma klockslag. Vad är oddsen? Jag köpte biljetter till John Cooper Clarke först och blev sedan helt nervös när biljetterna till Bruno K Öijer släpptes och det visade sig att han skulle läsa exakt samtidigt som Clarke i Malmö. Men som tur var gjorde han ett stopp på stadsteatern i Lund kvällen efter och då såg jag honom där. Båda föreställningarna var utomordentligt bra. Clarke är kanske inte så känd i Sverige, men i Storbritannien är han en institution, inte bara i litteraturkretsar utan för alla som lyssnat på pop, rock, punk sedan sjuttiotalet. Det händer också att han deltar i i lekprogram på TV. Jag kan inte se Bruno K Öijer göra det. Däremot har båda en nära relation till musiken och båda var från början inspirerade av Bob Dylan. Clarke har gjort några skivor som skulle kunna kallas post-punk och hans dikter har tonsatts. Den mest kända är ”I Want To Be Yours”, med Arctic Monkeys, som streamats två och en halv miljarder gånger på Spotify. Clarke och Öijer har också det gemensamt att de är mycket skickliga på att läsa sina dikter. Eller recitera, ska jag väl säga, för Clarke läser bara från boksidan för några av sina nyare dikter och Öijer inte alls, han har alla orden i rätt ordning i huvudet, vilket bara det är imponerande. Och dessa ord levereras med inlevelse och energi, trots att de måste ha uttalats många gånger. Båda kvällarna skänkte publiken kraft och inspiration och det är jag tacksam för.
Det känns som att detta är avskedsturné för dem båda, de är trots allt en bit över sjuttio. Clarke gör en turnévända i USA innan han avslutar på Co-Op Arena i hemstaden Manchester, men en publikkapacitet på 23 500 personer. Dikterna kommer alltid att finnas kvar, på boksidan och i alla inspelningar som är så lätta att hitta nuförtiden.