Det slår aldrig fel. En gång om året får jag ett riktigt stort parti böcker. Jag köper hela tiden stora och små boksamlingar, men en gång om året kommer en bamse som jag inte kan säga nej till, fast den nästan knäcker mig. I år var bamsen förhållandevis liten, bara 1 000-1 500 böcker. Förra året var den stor, ca 8 000-10 000. Det intressanta med årets storsamling är att den är trettio år gammal. Den ursprunglige ägaren dog 1980 och sedan har böckerna stått i hans hus mer eller mindre orörda. Nu är de mina och snart kan de bli dina. Trettio år… Vad gjorde jag för trettio år sedan? Sommarlovet inför högstadiet. Sedan trettio innehållsrika år medan de där böckerna stått i hyllorna och väntat på att jag skulle bli bokhandlare, väntat på att säljaren skulle träffa rätt personer för att komma intill samlingen, så småningom lära känna mig och slutligen sälja samlingen till mig. Ursprunglige ägaren var rökare, vilket märks på en del av böckerna. Trettio år gammal, inpyrd cigarettrök luktar fortfarande distinkt… Jag ska lufta de värsta volymerna, men riktigt nikotinfria bli de nog aldrig.
En kund på torget bar en tröja med Trettioåriga kriget (det svenska rockbandet). ”Jag har en bok om Trettioåriga kriget”, sa jag. ”Olle Thörnvall heter författaren.”
”Det är jag som är Olle Thörnvall”, sa mannen i tröjan.
Hepp.
Kommentera