Jag skrev för en tid sedan att jag trodde/hoppades att jag kunde få diagnosen prosopagnosi, ansiktsblindhet, eftersom jag har ganska svårt att känna igen människor som jag tycker att jag borde känna igen. Men sedan påstod det här testet att jag inte lider av ansiktsblindhet. Fast det krävs nog en grundligare undersökning innan man kan vara helt säker. Klart är i alla fall att det är en diagnos som fler vill ha. Det är lite coolt att kunde säga att man lider av prosopagnosi. Och det smittar inte heller. Den kände neurologen Oliver Sachs går i sin senaste bok, The Mind’s Eye, ut med att han lider av ansiktsblindhet, och gör en fallstudie över sig själv. Läs en intervju med Sachs här.
johns antikvariat 
Råkade skicka förra kommentaren i misstag innan jag ens hunnit skriva den …
Hursomhelst så låter det som en rätt cool sjukdom att kunna säga så där bara – man verkar snäppet smartare bara för att man kan namnet på den! =D
Jag har också en sån där diagnos, Mortons metatarsalgi,
Din är bättre och svårare att uttala, men min är inte heller dålig – det är ingen som vet vad det är, utom de stackare som också har drabbats.
Och nu snöar det igen och vi kom inte dit vi skulle.
Att jämföra diagnoser är som att utbyta lumparminnen. Mortons är en äkta åkomma, fysisk smärta. Prosopagnosi är något mer diffust, och lite roligare.
Jag känner en man med p. Han är rätt bevärad av sin åkomma. Han måste höra folk prata innan han vet vem han har framför sig. Kanske inte fysiskt smärtsamt väl psykiskt, kanske?
Jag gjorde ingen jämförelse om vem som var värst – bara de roliga namnen.