Telefonen ringde idag. Det var en gammal, trogen kund som också är författare. Hon är gift med en annan författare som utkommit med böcker i sextio år. Båda två har handlat en hel del böcker av mig genom åren.
”Min man har förpassats till ett vårdhem där han inte längre har glädje av sitt bibliotek”, sa hustrun. ”Vill du komma och titta på böckerna och se om det finns något du vill köpa?”
Förpassats… Så är det. Det kommer en tidpunkt när vi alla ska gå in i dimman och förpassas till den plats där vi inte längre har glädje av vårt bibliotek. Men böckerna är kvar när intellektet lämnar. De kan glädja andra, yngre läsare. Så skickas de ut på marknaden i ett varv till. Kanske blir de sålda ganska snabbt och får sedan stå i en hylla i ett halvt sekel till nästa gång det är dags för en anhörig att ringa någon som kan lägga ett bud på biblioteket.
Det känns rätt dystert när kunder eller rent av vänner lämnar på det här viset. Jag har varit med om det förut och kommer att vara med om det igen, men jag vänjer mig inte.
johns antikvariat 
Kommentera