Ingrid Hedström vann pris för bästa deckardebutant för en tid sedan. I DN häromdagen skriver hon en notis om ett hemskt mordfall från Frankrike. Jag hittar inte artikeln i DN, men Västerviks-Tidningen har samma nyhet.
Dagen efter jag läste Hedströms notis lyssnade jag på K1 i P1. Det handlade om deckargenrens slentrianmässiga frossande i mord och grymhet och hur märkligt det är att så många människor trivs i mördares sällskap bland boksidorna. Ett trevligt mordfall med Camilla Läckberg eller en mördarorgie i Midsomer…
Jag är ambivalent. En berättelse är en berättelse, om den står i tidningen eller om den är helt fabricerad. Ingrid Hedström rapporterar om Fallet Gregory i Frankrike. Någon kommer säkert att använda det i en roman. KAnske är det redan gjort. Blir det nya priser? Grannfejder och mord. Det kan nog bli en mysig historia. Vad tycker mordoffrets föräldrar om det?
Jag föredrar den helt påhittade skräcken med vampyrer och monster. Där kan jag bli rädd och berörd. När det handlar om mordgåtor blir jag bara ledsen. Så mesig är jag.
Kommentera