I dagens DN läser jag att världens största poporkester (till medlemsantalet), AKB48, avslöjats med att ha en digital medlem som inte finns IRL. Det är en idé som finns i många varianter i science fiction-litteraturen. I William Gibsons Idoru är idén om en ”syntetisk” popstjärna central. Och nu är den alltså inte SF längre. Kul och oroande på samma gång. Nyheten stod att läsa redan för två veckor sedan i utländsk media, men jag och DN är lite långsamma. Här är en hälsning från Aimi Eguchi som alltså bara existerar i cyberrymden.
Vill passa på att tacka för bidragen Ni gjorde för att fullända min utflykt till Österlen och södern. Att först få i solskenet och i trängsel med äldre damer beväpnade med käppar och vassa armbågar får leta böcker i Simrishamn och sedan bli fullkomligt tagen över åsynen som den anspråkslösa källaren i Ystad innebar var helt underbart. Att sedan utöver detta få gnugga skuldra med förläggarlegendarer på besök i de sprängfyllda katakomberna och sedan gå hem med en hel kasse guld är inget annat än fulländning. På återseende!