Bokfestival i Kristianstad i går. I år var jag där som köpare och besökare, inte som säljare.
Den amerikanska fantasyförfattaren Kristina Cashore berättade om sin jobbiga skrivprocess och visade bilder på manussidor fulla med anteckningar, på olika högar med manuspapper och på anteckningsblock. Det var mer prat om hur hon skrev än vad hon faktiskt producerat. Sånt kan vara intressant ibland, men nog är det verket man vill höra om, inte hur författaren våndats under vägen? Det ska se lätt ut, hur svårt det än är. På sin blogg berättare Cashore om sina egna intryck av Kristianstad och Sverige.
Monica Fagerholm hade rest från Finland samma dag och mer eller mindre stod och somnade i talarstolen efter den långa resan. Jag somnade i min stol. Men hennes nya bok, essäer, verkar bra ändå.
Jag smet ut och drack kaffe för att piggna till inför estradintervjun med Liv Strömquist på biblioteket. Hon var försenad eftersom hon inte hittade rätt avfart från motorvägen. Bilen ställde hon vid Hvilan och tog taxi sista biten, berättade hon när hon hastat in, några få minuter försenad. Liv Strömquist var – i motsats till Kristina Cashore – mycket mån om att tala innehåll och inte form. ”Ni vill inte höra vad jag använder för pennor när jag ritar”, sa hon bland annat. Ett samtal mellan Strömquist och Cashore kunde blivit explosivt: Process kontra resultat. Men i alla fall, Strömquist berättade om sitt författarskap på ett mycket informativt och levande vis. Jag tror att alla i lokalen lärde sig något nytt. Författaren tipsade bland annat om en serie hon ritat som förklarar och kommenterar Ayn Rands bok Atlas Shrugged. Här kan man läsa den (serien, inte den tjocka boken) på Galagos hemsida. I höst kan vi se TV-versionen av hennes bok Prins Charles känsla. Ny bok kommer till bokmässan (kör inte bil dit) och flera andra intressanta projekt är i görningen för Liv Strömquist. De ska bli kul att följa.
Kommentera