Aldrig har väl ett skällsord tolkats så positivt som när Neil Gaiman häromdagen gratulerade personen som kallat honom fula saker. Gaiman skriver:”I like ‘pencil-necked weasel’. It has ‘pencil’ in it. Pencils are good things. You can draw or write things with pencils.”
Upprinnelsen till detta svar och det föregående påhoppet är att Gaiman fick väldigt mycket betalt för ett framträdande han gjorde på ett bibliotek i Minnesota. Majoritetsledaren för republikanerna i representanthuset i Minnesota kallade Gaiman för tjuv och annat för att han tagit emot så mycket pengar och sedan skänkt dem till välgörenhet. Om det var den stora summan eller att han skänkte den som var brottet vet jag inte. Man tycker ju att en republikan borde uppskatta att marknadskrafterna fungerar och tillgång och efterfrågan sätter priserna. Läs mer i The Guardian om ni vill.
Jag vill hellre skriva om en skiva som Gaiman varit inblandad i. Igen: Hur hinner han med? Hur kan han vara bra på så många olika saker? Svaret är väl att han är disciplinerad och använder sin tid optimalt. Här är en fantastisk liten låt med en lika fin video. Låten är skriven av Gaiman tillsammans med hustrun Amanda Palmer, Damian Kulash och Ben Folds. Den gjordes i ett blixtprojekt där de undersökte om det gick att skapa ett album från tanke till färdig produkt på åtta timmar. 8. Åtta! Projektet lyckades i stort sett och bara den här låten är ju magisk. Läs mer om projektet här. Videon är tillkommen senare; lyssnare uppmanades att skapa filmer till låtarna. Gaiman tipsade själv om den igår på sin blogg. Min dotter ska vara med på en konsert med musikskolan om några veckor och spela cello. Precis som Gaiman och alla föräldrar förundras jag över hur snabbt barnen växer upp. Nyss kunde jag bära henne i min ena hand, nu spelar hon cello… Den här låten beskriver den känslan på ett förträffligt sätt, och videon är ju också mycket fin.
Kommentera