På Louisiana i Humlebæck arrangeras Louisiana Literature 1-4 september. Marilynne Robinson, DBC Pierre, Juli Zeh, Adonis, Chimamanda Ngozi Adichie, Junot Díaz och många andra stora författare besöker den danska konsthallen.
I Kristianstad är det Bokfestival 1-3 september. Sadie Jones, Fredrik Sjöberg, Carina Burman, Magnus Dahlström, Lars Gustafsson, Lena Einhorn och flera kommer till festivalen och läser och berättar. På lördagen är det som vanligt bokförsäljning på stadens gågator. För första gången på några år är jag med och säljer. Jag kommer att ha böcker av de besökande författarna plus böcker om böcker och boksamlande. Vi ses där. Jag hade gärna besökt Louisiana också, inte minst för Marilynne Robinson, vars böcker Housekeeping och Gilead är riktigt, riktigt bra. Fast vad kan hon göra i verkligheten som hon inte kan göra på boksidan? Blir det inte en besvikelse när det visar sig att personen som utför sådan magi i prosa bara är bara är en vanlig liten tant av kött och blod? Egentligen borde man inte träffa sina litterära idoler. Det blir sällan bra.
Författarbesök istället för böcker, är det verkligen framtiden? Många tycker det, men inte jag. Jag vill läsa böckerna men (oftast) inte träffa författarna. Jag är – som i mycket annat här i livet – i minoritet i den här frågan. Läs mer i Sydsvenskan om författaren som rockstjärna.
Minns vad Margaret Atwood säger:
Att vilja möta en författare för att man älskar hennes böcker är som att vilja träffa en gås eftersom man älskar gåsleverpastej…”
Det ligger något i det, åtminstone ibland.
Jo, författare är gäss och jag hatar gåsleverpastej. Har jag förstått dig rätt då?
Inte mig. Atwood. Men jag delar hennes uppfattning, ett möte IRL med en författare är inte samma sak som att läsa hennes böcker. Antingen det är en liten gumma eller en ung vacker pojke som står på scenen.